När man som jag spenderar stor del av min vakna tid att läsa om och diskutera politik, så känner man ibland en viss hopplöshet över vad som händer. Idag nåddes jag dock av ett härligt besked, det Rödgröna samarbetet lovar att det ska bli folkomröstning om Förbifart Stockholm efter att vi vunnit valet i höst.
Alternativen som kommer ställas mot varandra känns spännande, Stockholmarna kommer att få lägga 27 miljarder antingen på kollektivtrafik eller på en motorväg. Detta känns väldigt positivt då vi inte bara får en möjlighet att stoppa bygget av Förbifarten, vi får dessutom möjlighet att pitcha in de pengarna i något vettigt som kollektivtrafiken istället.
När jag såg förslaget blev jag först tveksam, jag tänkte ”har vi sålt en av våra viktigaste frågor för makten?” men ju mer jag läser och funderar, desto mer undrar jag om det inte är (S) som har fått böja sig allra mest. Med tanke på Carin Jämtins utspel om att köra över MP och V i denna fråga så är nog detta en tung prestigeförlust för S, framförallt när vi röstar bort vägen 2012. DN’s Henrik Brors anser också att det är MP som är den stora vinnaren här.
En sak som detta tydligt visar på tycker jag är behovet av att omvärdera den politiska spelplanen, det kanske inte är så att det borde vara en statisk blockpolitik höger mot vänster som det mer och mer känns som det är påväg att skapas, Unni Drougge skriver intressant om en grön-rosa-lila sörja där hon går till angrepp mot blockpolitiken som den ser ut idag, och visst låter det spännande.. Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ och Piratpartiet regerandes tillsammans.. Lisa Magnusson är inne lite på samma spår i veckans must-read om hur internet är den viktigaste miljöfrågan.
Hursomhelst, jag är glad att vi har en möjlighet att stoppa Förbifarten nu och hoppas att folk inser att den enda chansen att stoppa motorvägen är att lägga sin röst på de rödgröna den 19:e september i år (därmed inte sagt att vi vinner omröstningen 2012, men vi har iallafall en chans).
Andra om dagens besked: Jakob Dalunde, Anders Wallner, Stefan Nilsson, Kulturbloggen och för lulz och för att de en gång i tiden var lite gröna så slänger vi över en länk till C-ledamoten Johan Linander som är väldigt ledsen för att hans eget parti var tvungna att sälja ut sina ideal för regeringsmakten.
